Josefina Wettergrund
Josefina "Lea" Wettergrund skribent, författare och poet. Levde 1830—1903.
Ifrån Svenskt biografiskt handlexikon II:715:
Wettergrund, Josefina Leontina Amanda, sign. Lea, författarinna. Född på lägenheten Margretehem nära Kristianstad d. 2 sept. 1830. Föräldrar: tullinspektören Carl Gustaf Kjellberg och Ulrika Lundberg.
Under sina barn- och ungdomsår, hvilka tillbragtes i Karlshamn, skötte dåv. fröken K. själf sin bokliga uppfostran på det sätt, att hon med osläcklig läslust kastade sig öfver hvarje bok, som kom i hennes väg. Dessa studier utan ledning, vanligen ock utan urskilning, lockade henne till små själfförsök i skaldeväg, så att hon kunde uppvisa en hel mängd poem för skalden von Braun, när denne vid ett besök hos sina föräldrar i Karlshamn gjorde bekantskap med den då sextonåriga poetissan. Öfverraskad af den omisskänneliga begåfning, hvarom de små dikterna vittnade, uppmuntrade han henne att oförtrutet fortsätta på den beträdda banan samt skänkte henne vid sin afresa Tegnérs samlade skrifter, i hvilken han hade skrifvit: »Denna bok, den första jag hade råd och vilja att köpa, skänkes åt den unga hoppgifvande poetissan Josephine Kjellberg af en liten broder i Apollo. – von Braun. – Framåt, framåt, mitt vackra barn!» Vid aderton års ålder lämnade hon Karlshamn och antog plats som lärarinna hos en änkefru Malmberg i Jemshög, flyttade därifrån 1850 till Ronneby, där hon s. å. öppnade en skola för flickor, och fortfor med denna sysselsättning till 1857, då hon ingick äktenskap med d. v. assistenten vid telegrafverket, sedermera revisorn i generaltullstyrelsen, Wilhelm Wettergrund. Med sin man flyttade hon kort därefter till Ystad, något senare därifrån till Kalmar och var sedan 1866 bosatt i hufvudstaden. Året efter sitt giftermål framträdde hon under pseudonymen Lea första gången för allmänheten med Småbitar på vers och prosa, med ett förord af W. von Braun. Dessa förstlingar, hvilka genom sin friska ton samt sitt kvicka och skämtsamma innehåll vunno allmänt bifall, följdes året därpå af Nya småbitar på vers och prosa, samt vidare af Småbitar på vers och prosa: tredje samlingen 1861, Småbitar på vers och prosa: ny följd 1866, Tant Fridas minnesblad 1866, Blommor för dagen 1868, samt Småbitar på vers och prosa: ny följd 2. 1869. 1872 började hon i Stockholm utgifva Svalan; illustrerad veckotidning för familjekretsar, hvilken fortgick till slutet af 1875, då tidningen inköptes af aktiebolaget »Förr och Nu», hvarefter fru W. ägnade sin lekande penna åt denna tidskrift i en serie berättelser under den gemensamma titeln: Ur minnet och fantasien. Silhouetter af Lea. På 1880-talet skref hon krönikor i Ny ill. tidning. Hennes Valda berättelser utkommo 1878–88 samt Efterskörd 1903. Fru W:s diktning är god familjeläsning, vittnande om en sund blick på tingen och djupt sedligt allvar. Hennes skriftställeri var för öfrigt trefligt och underhållande. Död i Stockholm d. 8 mars 1903.