Månsken

Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sök

I månklar dimma
Står skogens krans.
Dess toppar simma
I silfverglans.

En dager faller
På slotts-kontur
Med klängväxt-galler
På ljusröd mur.

Reseda-sängar
Sin vällukt strö,
Och fjärran ängar
Med nyfälldt hö.

En skugga glider
Kring månljus plan:
En hind, som skrider
Så trygg och van.

På slinger-rosen
Längs fönsterkarm
Den fina nosen
Nu vädrar varm.

Hon tyckes vänta
En smeksam hand:
Skall ingen glänta
På fönstrets rand?

Men rosor, väckta
Ur blomsterblund,
Be helt förskräckta:
Gå bort på stund!

Tyst, om dig lyster,
Ty slottets fru,
Vår äldsta syster,
Hon drömmer nu!



Lägg till din kommentar
Svenska Dikter välkomnar alla kommentarer. Om du inte vill vara anonym kan du registrera eller logga in. Det är gratis.