Om sagorna dör

Jag sitter i tankar när natten är kvav
och rotar med dikter jag hört.
Jag fångar en känsla runt doften du gav
som utan ett ord
mig förfört.

Jag får inga toner till min melodi !
Jag går på en lina som du håller i !

Och åskan den rullar på himmelen grå
och bullrar så natten blir mör.
För mörkt för att finna sin lycka ändå
och lyckan blir aldrig
om sagorna dör.

Min svaghet är versen som aldrig blev klar.
Min styrka är sagornas brunn.
Jag blir som ett minne dit stormarna far
och vandrar på glasväg
så tunn.

Och alls inga toner har min melodi !
Jag står på den lina som du håller i !

Så rör mig, du längtande, virvlande sång,
berör mig som älskande gör.
Och låt det vi önskar få vinna en gång -
för lyckan blir aldrig
om sagorna dör.

                          Göran Hansson