Ondskan
Du kom som en räddande ängel
När jag som mest behövde dig
Du lärde mig uppskatta livet igen
Jag var inte längre ensam
Jag hade någon som brydde sig om mig
Någon som kämpade med mig
mot min inre ondska
Vägen var aldrig helt rak
Ibland kom en backe upp
Ibland kom en brant backe ner
Jag kände mig lycklig
livet gick lätt framåt
Men ibland kom en snäv kurva där jag välte av vägen
Jag Försökte resa mig upp
Du stod framför mig
Tog tag i min hand
Du bad mig följa dig
Bort från ondskan
Vägen har varit lång
Du har inte alltid varit det självklara valet
Jag har velat ge upp
Ge upp livet
Ge upp oss
Lämna allt
Men ljuset i tunneln har till slut visat sig
Ondskan har vandrat vidare
Även fast hans skepnad ibland kan visa sig
Men jag är inte längre rädd.
Jag är trygg i mig själv och
kan äntligen lita på mig själv igen.
Tack vare ditt stöd.
av Sandra1veronica (ris och ros)
Aktivera autouppdatering av kommentar
Anonym användare (75d3af47)
Permanent länk |
Anonym användare (15c1552919)
Permanent länk |
Anonym användare (52e9196bc8)
Permanent länk |
Anonym användare (d95eceabc2)
Permanent länk |
Anonym användare (4b00153d8d)
Permanent länk |
Anonym användare (4b00153d8d)
Permanent länk |
Anonym användare (4b00156803)
Anonym användare (4b00153d8d)
Permanent länk |
Anonym användare (4b00153d8d)
Permanent länk |
Anonym användare (4b00153d8d)
Permanent länk |