Paria. I. Parians bön

Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sök

I.

Parians bön.

Brama, alla krafters källa,
Far för jorden och dess gäster,
Du, hvars domar evigt gälla,
Var det endast dina präster,
Endast Rajas och de rika,
Du bekymrat dig att skapa?
Skapade du ej tillika
Både Paria och apa?

Ringa gjordes våra öden
Och det låga är vårt eget.
Allt hvad andra sky som döden
Är till oss det första steget.
Mänskor må oss så betrakta;
Men om de oss uteslutit,
Skulle likväl du oss akta,
Ty mot dig ha alla brutit.

Herre, hör mig -- dig förbarma!
Barnaskap oss ej förmena,
Eller gif hvad ock oss arma
Kan med gudomen förena!

Du, som lyft en dansarflicka
Ur sitt stoft att bli dig nära,
Också oss ett under skicka,
Att vi tacka dig och ära!



Lägg till din kommentar
Svenska Dikter välkomnar alla kommentarer. Om du inte vill vara anonym kan du registrera eller logga in. Det är gratis.