Salvator Rosa

Salvator Rosa, du som trifves bäst
     Där fradgig fors emellan klyftor strömmar,
     Där fjällskog suckar, storm är utan tömmar, --
     I dig naturens uppror har sin präst.

Du lefde, då ditt land var träl som mest.
     Mitt hjärta framför dina taflor ömmar:
     I dem du biktat dina frihetsdrömmar,
     Din djärfve andes glödande protest.

Du målade af bitter oro tärd:
     Jämt är ditt landskap mörkt och molnbelastadt,
     På duken vilda slaktningar du kastat.

Din pänsel brusar fram i vapenfärd:
     I färger du att profetera hastat
     Italiens huggande och blanka svärd.

1865.

Sortera efter datum Sortera efter poäng

Aktivera autouppdatering av kommentar

Lägg till din kommentar

Svenska Dikter välkomnar alla kommentarer. Om du inte vill vara anonym kan du registrera eller logga in. Det är gratis.