Se glad ut!

musik: C. M. Bellman (Se, Movitz! hvi står du och gråter.)

Man bör väl tro allt som är skrivet?
Ja visst, om det rimlighet har.
Att sorgen är skuggan av livet,
Det tror jag man vet något var.
Då bör man väl unna sitt hjärta
Var solglimt i skuggornas dal.
Se glad ut! och fyll din pokal,
Och skingra din smärta.

På fröjdernas njugghet man klagar,
Fast orsaken aldrig betänks:
Gör man sig ej roliga dagar,
Nog slipper man få dem till skänks.
Att nektar av surkål begära,
Därtill ingen rimlighet ges.
Se glad ut! det är min katkes,
Min lag och min lära.

Och vore jag prästman tillika
Med krage och långkappa bak,
Jag skulle i templet predika
Så glädjen stod högt uti tak.
Jag skulle ej vattna, som dessa,
Med tårar er andliga växt:
Se glad ut! det bleve min text,
Min sång och min mässa.

Och vore jag född att regera,
Då skulle jag styra mitt land
Allvarligt, men även rangera,
Att folket fick roligt ibland.
Den smaken är gammalt inbiten,
Kung Gustaf, han visste det, han.
Se glad ut! det gör vad det kan,
Och stärker krediten.

De glada, dem vill jag försvara,
De trumpna förtjäna sin grav,
Och vore jag mästerman bara,
Jag högg deras dumhuvun av.
Om ödet sig anmäla låter
Och kanske din olycka vill,
Se glad ut! så skäms det slå till,
Och vänder nog åter.

Må jordiska sorgerna pressa,
Blott hoppet i putten ej går.
Må tiden fritt snöga min hjässa,
Blott hjärtat har blommande vår.
Och ropas jag oförtänkt redan
Av döden, så säger jag än:
Se glad ut! min himmelska vän,
Så följas vi sedan!