Sonet 55

Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sök

Ej marmor eller gyllne monument
Skall öfverlefva, hvad jag mäktigt diktar,
Och du skall stråla mera klart i prent
Än sten, som dock för tidens verkan svigtar.

Om krigets härjning ned statyer slår,
Och uppror fasta murar kan förstöra,
Ej svärdets udd, ej krigets låga rår
Ditt minnes friska telning att förgöra.

Trots döden och fiendtlig glömskas art,
Skall du gå fram; det ljus, på jord du tände,
Skall för all framtids ögon lysa klart,
Tills menskoslägtet dör med verldens ände.

Ja, tills du uppstår sjelf på domens dag,
Du lefver i min sång och i mitt jag.

ifrån W. Shakespeares sonetter (1871) av (Carl Rupert Nyblom)