Sonet 6

Låt derför icke vinterns råa hand
Din sommar skämma och dess saft föröda.
Gör något käril lyckligt med ett grand
Af kärleks skatt, förr'n den sig sjelf fått döda.

Förbjudet ocker är ej sådant ju,
Då den, som lånet får, vill söka flera;
Det är att fröjdas åt ett annat du,
Och blir det tolf för ett — tolf gånger mera.

Tolf gånger bättre blir du, än du är,
Om sjelf tolf gånger om din bild du gjuter;
Ty hvad kan döden göra dig för när,
Då hos din efterverld än lif du njuter?

Var ej sjelfrådig, ty du är för skön
Att blifva dödens rof och maskars lön.