Spegling
Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sök
Skymningsdiset
slår lovar
kring den taggiga
täta granskogen.
Stilla väser den
fuktig.
På sparad tid
lever det som aldrig levat
om så bara för några andetag -
I annan tid
anar man
en spegelvärld
icke för ögat
synligt,
men gömd
i skymningsdiset.
Och Sävarån smider
medan solen
smälter
den sista isen bort
strömt glidande
inväntar
den våren.