Stjärnesång

Fr. Nietzsche:

Tonar i natten ej klagande sånger,
hörs ej en vemodig spröd melodi,
som ej är fylld utav smärta och ånger,
endast med längtan, med längtan uti?

Stjärnor, i blånande rymder ni vandra,
i det oändligas vidder ni bo --
Längta ni, stjärnor, o säg, som vi andra
efter att vila i tystnad och ro?