Under stjärnorna

Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sök



Jag föddes under stjärnorna
en kall decemberdag.
Utan bagage och med hoppets krona
glittrande i pannan och
med lugna steg i vandringen.
Där framtiden lyser utstakad och
ljudande muntra toner virvlar kring
mina nytillverkade lyssningsorgan och
blicken riktad mot ljuset i ett naivt seende
över livets daggstänkta nejder.

Jag levde under ekarna med
bokskogarna som grannar.
Med ljumma sommarvindar som idogt
viskade fred och frihet
och solens mjuka strålar rödfärgade
mina bleka kinder i en tid då allting gled
som varm sand genom mina fötter
och de pastellkritade gårdarna
alltid bjöd nylagat kaffe.


Vart tog då livet vägen
under stjärnorna?

             Göran Hansson

Lägg till din kommentar
Svenska Dikter välkomnar alla kommentarer. Om du inte vill vara anonym kan du registrera eller logga in. Det är gratis.