Vårens hågkomst

Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sök

Jag vände för ett ögonblick bort blicken
och du var försvunnen.
Jag blinkade och vinden tog tag
i min blå parasoll.
Jag lyfte en tanke
men orden var borta -
och gul sjönk så solen vid min horisont.

Så var du då borta som tiden gled undan
som drömmar i gryning.
Så virvlade sanden och träden stod gråa
i sommarens ljus.
Så gled du ur etern
som ett TV-program -
där allt blev på allvar men bara på skoj.

Jag låtsades trolla med
stunden som hoppfullt glänste,
och då fanns du där med
djupblåa vattniga ögon.
Som vårrika regnet

i mitten av maj
när häggblom möter mognad
och syrénknopp är ny.

Där ser jag i ljuset den blossande kinden
och smeker densamma.
Där hälsar jag ögon som blickar tillbaka
och vinden känns varm.
Där är vi tillsammans
som daggen på bladet -
och röd bryter gryning mot tallen i öst.

Jag vände bort blicken ett kort andetag
och du var försvunnen.


av Göran Hansson


Lägg till din kommentar
Svenska Dikter välkomnar alla kommentarer. Om du inte vill vara anonym kan du registrera eller logga in. Det är gratis.