Vildros
Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sökGossen såg en vildros stå,
Vildros röd på ljungen.
Strax han sprang att henne få,
Hon var täck att se uppå,
Morgonfrisk utsprungen.
Vildros, vildros, vildros röd,
Vildros röd på ljungen.
Gossen sad’: jag bryter dig,
Vildros röd på ljungen!
Vildros sad’: jag sticker dig,
Så du sent skall glömma mig --
Tål ej så bli tvungen.
Vildros, vildros, vildros röd,
Vildros röd på ljungen.
Men han bröt, trots ack och ve,
Vildros röd på ljungen.
Hur hon stack, det måste ske
Att ändock hon fick sig ge,
Var så illa tvungen.
Vildros, vildros, vildros röd,
Vildros röd på ljungen.
Aktivera autouppdatering av kommentar