Vinternattens silke
Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sökDen mjuka midvinternattens köld är hård mot huden
Jag sprang till en fest men jag var inte bjuden
Frosten är frasig under skorna
Jag vaknar klockan sex och går och mjölkar korna
Natten är tyst
Av vinden hörs ej ett knyst
Vinterns värme är kall
När man går ut är det som en hall
Litet och en början på något nytt
Kanske i år kommer jag åka i en hytt?
Kylan viner, säger Berta
Detta är nattens inre hjärta
Aktivera autouppdatering av kommentar