Linnaeus i Chicago

Från Svenska Dikter
Hoppa till: navigering, sök

Festligt i den unga jättestaden
Fladdra flaggor från den stolta raden
Af palatser utmed Michigan.
Mellan ångbåtsrök och hvita segel
Blånar glittrande dess vattenspegel,
Där i tider, som de gamle minnas,
Blott huronens barkkanot man fann.

Under denna glada majdagshimmel
Breda avenyers mänskovimmel
Tätnar till en mur i Lincoln Park,
Och ett jubel sig elektriskt sprider,
Då signalen gifs och höljet glider
Plötsligt ned ifrån den nya stoden,
Som i brons skall stånda sekelstark.

Hvilken hjälte, hvilket världsstort rykte
Firas här? Columbus, han som tryckte
Först kulturens spår på denna jord?
Washington, som främlingsoket brutit?
Grant, som brödrabandet återknutit?
Nej, men vetenskapens stilla heros --
Det är han, vår blomsterkung i Nord!

Det är vår Linnæus -- hvilket under! --
Som han står i Humlegårdens lunder,
Och det språk som återklingar här
Ur de djupa led, från gamla, unga,
Det är icke anglosaxisk tunga,
Det är du, vår välljudsrika svenska!
Sverge finnes alltid där du är.

Sverge i Amerika! Jag dömde
Falskt engång, att all den kraft vi tömde
I den nya världens öppna famn,
Skulle drunkna som i Niagara,
Af det svenska mer ej öfrigt vara
Än i döfvande, omättlig hvirfvel
Skingrade atomer utan namn.

Nej, det lefver! Se, med sega tågor
Höll det stånd mot öfvermaktens vågor,
Vann sig säker mark och aktadt rum.
Ej dess språk, den yppersta klenoden,
Öfverröstas mer af främlingsfloden,
Tryggt det ljuder som på egen botten
Här omkring ett svenskt palladium.

Äfven Sverge grundat jättestaden:
Det har dalkarlssläggan, uplandsspaden,
Norrlands allvar, Värmlands muntra mod,
Göta slöjd och Småland nöjdt med litet,
Alla, alla haft en lott i slitet,
Och att kröna nu sin del af verket
Här i dag de reste denna stod.

Fast de byggt sitt hem på västerstränder,
Deras tanke troget återvänder
Bort till vaggan bak Atlanterhaf.
Hur de älska gamla Nordens ära,
Än vid Michigan de vittne bära,
Och den nya världen lystrar villigt:
För Linnæi minne hatten af!

Svenska bröder! Svea hälsar vården
Bortom hafvet där i blomstergården.
Som ännu i går var ödemark.
Stockholm och Chicago äga båda
Sin Linnæus. Svenska blickar skåda
Upp i dag emot de kända dragen --
Humlegården hälsar Lincoln Park.

1891.


'Samlade dikter af Carl Snoilsky - Fjärde bandet'

Berättelser och Sägner


Hemlandstoner

Minnessånger och Tillfällighetsdikter


Första bandet | Andra bandet | Tredje bandet | Fjärde bandet | Femte bandet

Personliga verktyg
Navigering
dikt efter stickord
Språk

Skriv ut
Utskriftsvänglin utgåve



IPv6

Dikter:

norska dikter | engelska dikter