Eremitage
Seeländskt sommarstycke.
I skogens dunkel finns gömd en ängd,
Där sommarhettan hålls utestängd
Af trädens grönskande galler.
Från tufvan, som morgonen pärlbestrött,
Det mogna smultronet myser rödt
Bland daggens rena kristaller.
En skymning råder, behagligt half,
Inunder susande bokars hvalf,
Dit solen tränger sig sällan.
Ett rådjur skymtar i snårets port,
Och stundom flämtar en törstig hjort
På stigen, som leder till källan.
Hur tyst är allt! Hörs ej gräset gro?
Nu söker fågeln sitt dolda bo
Bland trädets kvistar och mossa.
Violernas dämpade andedrag
Försprida en vällukt, som doftar svag;
De vilda rosorna blossa.
Af väntan bäfvar naturens bröst:
Hon längtar höra sin älsklings röst
Från skogens sångaretroner.
Du näktergal, blir det ej natt en gång?
När ljuder om kärlek härnäst din sång
I Christian Winthers toner?
Aktivera autouppdatering av kommentar