Natten

Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sök

Bölja, mot stranden fraggande,
Sluta ditt brusande!
Vindfläkt, bland träden vaggande,
Sluta ditt susande!
     Stiger ej natten
     Tyst öfver stjärnströdt blå?
     Sorlande vind och vatten,
     Tigen också!

Tårade ögon sluta sig,
Somna i kvalens bo.
Tröttade hjässor luta sig
Till en förstulen ro.
     Älskande unga,
     Slumren vid nattens barm,
     Glömmen all sorg och tunga
     Ljuft på dess arm!

Hjärtan, I arma svidande,
Smärtan har fällt sitt svärd.
Själar, I ömt förbidande,
Mötens i drömmens värld!
     Drömmen upplåter
     Fängelsets stängda vrå:
     Saligt förenas åter
     Barnen de två.

Bölja, mot stranden fraggande,
Sluta ditt brusande!
Vindfläkt, bland träden vaggande,
Sluta ditt susande!
     Stiger ej natten
     Tyst öfver stjärnströdt blå?
     Sorlande vind och vatten,
     Tigen också!




Lägg till din kommentar
Svenska Dikter välkomnar alla kommentarer. Om du inte vill vara anonym kan du registrera eller logga in. Det är gratis.