Fältlasarettet

Versailles’ museum bytt i lasarett!
     Vid en amputation vårt blod sig stockar,
     Hur tätt man än kring en Vernet sig skockar
     Att se det blod, som dröp från hans palett.

Se där en döende parisersprätt
     Med rödsprängd bindel omkring brända lockar
     Hans magra hand nervöst på täcket plockar
     Och leker med ett litet damporträtt.

Se bairaren med ångestsvettig panna!
     Än beder han och än han hörs förbanna:
     Absolution han kvidande begär.

Parisaren, klentrogen af naturen,
     Sitt hufvud vänder tigande mot muren.
     Hans död är stilla såsom barnets är.

Sortera efter datum Sortera efter poäng

Aktivera autouppdatering av kommentar

Lägg till din kommentar

Svenska Dikter välkomnar alla kommentarer. Om du inte vill vara anonym kan du registrera eller logga in. Det är gratis.