Judekyrkogården i Prag

Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sök

På Israëls gamla kyrkogård
Får ogräset fritt florera,
Och mossiga fläckar på hvarje vård
Hebreiskan nyckfullt punktera.

Det ligger af kiselsten en hög
På hvarje grafhäll hos Juda.
Den sorg, som hit för att gråta smög,
Har hon ej kransar att bjuda?

Ej kan det rum vara blomsterrikt,
Där Rachel barnen begrafver;
En ökengång var ju lifvet likt
Hos ogästvänliga Slaver!

Här sållar ej sorgen rosors prakt
Kring ödsliga hviloställen;
Vid hvart besök blott en sten hon lagt,
En småsten på grofva hällen.

Ett hjärta, som bidar Messie fred,
Ett hemlöst och trampadt hjärta
Har med en suck och en sten lagt ned
Sin andel af Juda smärta.



Lägg till din kommentar
Svenska Dikter välkomnar alla kommentarer. Om du inte vill vara anonym kan du registrera eller logga in. Det är gratis.