Kärlekssuckar till Märta.
Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sök Ovärderligaste Märta,
Hvilken skatt i dig jag fann!
Sångarn fick ett rim på hjärta
Och på smärta med, min sann!
Jag till Hilma sjöng med smärta;
Ty hon ju orimlig var.
Se’n jag fick min hulda Märta,
Hilma jag kasserat har.
Ack! hvad bryr mig tadlets svärta,
Då jag trycker till min famn
Dig, min ängel, kallad Märta!
Heliga och dyra namn!
På din kind hvad färger bjärta!
Hvilken ljuflig mun också,
Som en »hanogskaka»! Märta,
Söta, låt mig smaka på!
Hoppet, likt en turkisk ärta,
Hastigt gror i unga bröst.
O, må du och jag, min Märta,
Vigas snart af prästens röst!
Då skall allas moder Hertha
På vår stig blott blommor så,
Och jag rimma skall på Märta
Med så många, många små.
Aktivera autouppdatering av kommentar