Kathinka Peyron
Under hvita liljor
Ville vi dig gömma,
Medan tyst vid båren
Hjärtekällor strömma.
Endast eolsharpor
Spelande bland gräsen
Kunde måla känslans
Skiftning i ditt väsen,
Det eteriskt fina,
Ljufliga och ömma
Hos det stoft, vi ville
Under liljor gömma.
Redan här på jorden
Goda andars like,
Sväfva till ditt urhem,
Ljusets rena rike!
Där din förutgångna
Famna skall sin moder,
Medan här vid båren
Strömma hjärtefloder.
Ingen lång förvandling
Må ditt stoft förtära:
En förklarad skapnad
Skola flammor bära.
Stig till ljusets urhem
Ofvan solars vimmel,
Stig som offerröken
Till de godas himmel!
Säg till barn och make:
Ej den korta smärtan,
Ej min andes hemflykt
Skiljer våra hjärtan --
Lifvets herre sluter
Åter brustna kedjan.
Älskade, förbiden
Under stum tillbedjan.
Aktivera autouppdatering av kommentar