Klippans inskrift

Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sök

Här i enslighet älskaren tänkt på den som han älskar.
     Gladt han talte till mig: var mig ett vittne, du sten!
Men förhäf dig blott ej, ty likar äger du många:
     Hvarje häll på den mark, hvilken jag lycklig bebor,
Hvarje träd i den skog, hvars vidd i kretsgång jag mäter,
     Viger till minnesvård här åt min sällhet jag in.
Dig allena jag dock förlänar röst, liksom sångmön
     Utser i mängden blott en, tryckande kyss på hans mun.



Lägg till din kommentar
Svenska Dikter välkomnar alla kommentarer. Om du inte vill vara anonym kan du registrera eller logga in. Det är gratis.