Noli me tangere

Jag torgför ej mitt hjärtas lust och kval
     Att skrynklas ned af obekanta händer.
     Min fantasi dig bjärta lekverk sänder,
     Men känslans helgedom hålls aldrig fal.

Om du ej misslynt strax mig ryggen vänder,
     Kom i min park! Den är så mörk och sval.
     Gå där bland blommor ifrån södra länder
     Och se skulpturerna kring min portal!

Men öfver tröskeln skall jag dig ej föra.
     Förstenad dörrvakt blott får äga öra
     För skygga gäster utaf doft och ljus.

Du nödgar mig -- välan, ett ord jag ropar,
     Som slott och park i blinken undansopar,
     Och hvad du ser är hvirfvelsand och grus.

1871.

Sortera efter datum Sortera efter poäng

Aktivera autouppdatering av kommentar

Lägg till din kommentar

Svenska Dikter välkomnar alla kommentarer. Om du inte vill vara anonym kan du registrera eller logga in. Det är gratis.