Projekt till svensk bondesång under brännvinsförbudet.
Förbjud mig att lefva, – och tyst jag förblifver,
Förbjud mig att supa, – och gallskri jag gifver
Ifrån mig; ty brännvin är själen i allt.
Basunen till doms med det skrällande ljudet
Är ljuflig musik emot detta förbudet.
I brännvin jag lefver och äger gestalt.
Hvad kunde i lifvet väl ädlare vara,
Än sitta med munnen för pipan och klara,
Och tjänstgöra både som ankar och tratt,
Tills pannan utrunnit, – och jag damp af stolen
Samt hustru och husfolk den sjunkande solen
Tätt följde i spåren, – och allting blef natt!
Mitt hjärta af grämelse nästan försmäktar.
O, lifvande balsam! o, Skandiens nektar!
Tyranniskt man plikt för din gudabrygd fäst.
Hvad skall man det kvidande dibarnet gifva?
Hur erhålla husfrid? hur sorgen fördrifva,
Som väckes af skatter, rotering och präst?
Aktivera autouppdatering av kommentar