Chiajan
Lodrätt badda sommarsolens lågor,
Mörkblå hafvet ligger utan vågor,
Strålen, bruten mot dess spegelslätter,
Sprakar tusen gnistrande paljetter
Omkring kölen på hvar fiskarbåt.
Capris kantiga konturer glimma
Fram ur solrök och ur morgondimma.
Hvarje guldmoln, som förbi vill slippa,
Ristar upp sig på Tiberii klippa:
Dagg i dalen -- det är molnets gråt.
Öfver bukten hänger mörk Vesuven,
Ur dess kägla står en rökstod dufven.
Omkring foten på Vulcani smedja
Täcka städer lagt sig i en kedja
Liksom hjordar af små hvita lamm.
På Chiajan gå en dag som denna:
Trottoirens lavaskifvor bränna.
Där, i skygd af trappors stenalkover,
Suger apelsiner eller sofver
Masaniellos lättförsörjda stam.
Vattnet fullt af silfverfenor spritter,
Men vid torra näten fiskarn sitter,
Skildrar, pladdrande bland lazzaroni,
Huru billigt man fick macaroni
Under Bombas milda faderstukt.
Se, den unge slumrar stödd mot muren,
För Murillos pensel klippt och skuren;
Nakna bröstet häfves och arbetar,
Munnen öppnas halft -- en tandrad letar
Efter drömmens saftigt gyllne frukt.
Timmar skrida. Vinden, vaknad, eggar
Våg till dans kring »äggkastellets» väggar,
På Sankt Elmo skuggan sig förlänger,
Bullret från Toledo närmre tränger, --
Men ännu tar ej siestan slut.
Främlingen, som kom till nöjets stränder
Ifrån norden, köldens, mödans länder,
Hejdar foten, som höll på att snafva
Öfver kropparne på gatans lava
Och i ord, det sägs, hans harm brast ut:
»Brune lätting, du som ensam öder
Lifvet bort i sömn bland vakne bröder,
Se, Hesperien profvar nya pansar,
Lagern löfvas att ge nya kransar, --
Du bär valmokrans, o blygd och hån!»
Unge slumrarn ler åt tadlet bara,
Småler tryggt i stället för att svara.
Han i drömmen ser en strålfull flicka
Rörd och tankfull från sin skyvagn blicka
Ned på Napolis Endymion.
Och de frias ängel i hans öra
Hviskar ömt: »Jag vill din blund ej störa.
Låt mig först på dina bröder kalla!
Dig, mitt barn, jag väcker sist af alla.
Sof vid böljors lek och dröm om mig!
»När Italiens standar utrullar
Sina färger tre från Romas kullar,
Skall jag kyssa dig på pannan sakta,
Bedja dig att vakna och betrakta
Hvad min kärlek verkat tyst för dig!»
Aktivera autouppdatering av kommentar