Elementarande
Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sökHan kunde ej mera förnimma
sig själv såsom jag och förnuft,
han blev till en irrblossdimma,
han kände en ljuvhet att simma
i månljus vid midnattstimma
som fukt och som skimmer och luft.
"I träd vill jag susa,
i gräs vill jag gro,
i fors vill jag brusa,
i hög vill jag bo,
i lunden sväva
kring ättehögen
invid älven där näckbladen vila."