Inåt

Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sök

M i n Gud
och m i n sanning
såg jag
i en sällsam stund.
Mänskors ord
och bud tego.
Gott och ont
min själ glömde.
M i n Gud
och m i n sanning
drack jag
i min ängslans stund.

Min Gud
var salt mörker,
min sanning
hård metall.
Djupt skalv jag.
Naken stod jag,
sköljd av vågor
av kall sanning,
kall, stark,
föraktfull sanning --
m i n Sanning
och m i n Gud.