Inledningsdikt.
SÖMNGÅNGARNÄTTER
PÅ VAKNA DAGAR
EN DIKT PÅ FRIA VERS
Eoikasi de gennesai men olos tin poietiken
aitiai dio tines, kai aitai fysikai. To te gar
mimeistai simfyton tois antropois ek paidon
esti kai toito diaferoysi ton allon xoon oti
mimetikotaton esti kai tas matiseis poieitai dia
mimiseos tas protas, kai to xairein tois mimi masi
pantas.
TILL
BJÖRNSTJERNE BJÖRNSON
OCH
JONAS LIE
Vid avenue de Neuilly
där ligger ett slakteri,
och när jag går till staden,
jag går där alltid förbi.
Det stora öppna fönstret
det lyser av blod så rött,
på vita marmorskivor
där ryker nyslaktat kött.
I dag där hängde på glasdörrn
ett hjärta, jag tror av kalv,
som svept i gauffrerat papper
jag tyckte i kölden skalv.
Då gingo hastiga tankar
till gamla Norrbro-Bazarn,
där lysande fönsterraden
beskådas av kvinnor och barn.
Där hänger på boklådsfönstret
en tunnklädd liten bok.
Det är ett urtaget hjärta
som dinglar där på sin krok.