Martyren

Martyren är blek.
Hans ögon brinna.
Medlidsamt blickar han
ned på er.

Vad veten I
som myllren hit och dit
med osköna rörelser,
om edert väl och ve,
hur det känns att lyfta sitt huvud fritt.

Den är frikänd
den hela världen dömer.
Renaste sol
är den svarta bägaren.

Offrets brokiga kåpa
tar han lätt på sina axlar:
du smeker som sammet, som lenaste sammet, -
min viljas skrud.

I Rosenaltaret Vägen till Elysium och Hades Först vill jag bestiga Chimborazzo... I feernas hängmatta Mina konstgjorda blommor Stormen (Rosenaltaret) Det fasansfulla tåget Till fots fick jag gå genom solsystemen Botgörarne Till de starka Lidandets kalk Jorden blev förvandlad till en askhög Mina sagoslott Var bo gudarna... Verktygets klagan Gudarna komma... Förvandling Besvärjelsen På Himalayas trappor Sången om oceanen Fråga Facklorna Skönhetens stod Ringen Martyren

II Vårmysterium Brev från min syster I mörkret Jag tror på min syster Alla ekon i skogen Systern Outsägligt är på väg till oss Gudabarnet Syster, min syster... III Dionysos Fragment av en stämning Offrets timme Scherzo Rosor