Rosenaltaret

Jag skiljer mig från eder,
ty jag är mer än ni.

Jag är i skymning
tempelprästinna
invigd bevakande
framtidens eld.

- - - - - -

Jag träder ut till eder
med ett glatt budskap:
Guds rike börjar.
Icke Kristi
tynande välde,
nej högre, ljusare
mänskogestalter
träda till altaret,
bärande fram sin tacksamhet
överjordiskt doftande,
sinnesbetagande.

Där står altaret -
som en suck ur Guds bröst -
krönen det med rosor
att man endast ser ett berg av skönhet.
Lätt därpå
skall stundens ande sitta
drickande
ur bräckligt gyllne glas
stundens skål.

(September 1918)

I Rosenaltaret Vägen till Elysium och Hades Först vill jag bestiga Chimborazzo... I feernas hängmatta Mina konstgjorda blommor Stormen (Rosenaltaret) Det fasansfulla tåget Till fots fick jag gå genom solsystemen Botgörarne Till de starka Lidandets kalk Jorden blev förvandlad till en askhög Mina sagoslott Var bo gudarna... Verktygets klagan Gudarna komma... Förvandling Besvärjelsen På Himalayas trappor Sången om oceanen Fråga Facklorna Skönhetens stod Ringen Martyren

II Vårmysterium Brev från min syster I mörkret Jag tror på min syster Alla ekon i skogen Systern Outsägligt är på väg till oss Gudabarnet Syster, min syster... III Dionysos Fragment av en stämning Offrets timme Scherzo Rosor