Nyhetsmakarna (1843)
»Hör hit, mina tappre!» så talar genral’n,
Och genast församlar sig staben i sal’n.
Lefve Ryssland!
»I veten, att vi uti ryssarna ha
Förträffliga mönster i allt som är bra. –
Lefve Ryssland!
Nu har jag försport, att i deras armé
En viktig förändring skall komma att ske.
Lefve Ryssland!
Två knappar i jackorna skola ta’s bort,
Och håret i nacken skall klippas mer kort.
Lefve Ryssland!
Och byxorna skola bli trängre i gren’,
På det att reträtt må bli svårare se’n.
Lefve Ryssland!
Och prygel, som dock är den säkraste bot,
Skall gifvas på magen och ej – midt emot.
Lefve Ryssland!
Den af er, I tappre! som reser kurir
Till Petersburg, genast svärdsriddare blir.
Lefve Ryssland!»
Strax framstå två löjtnanter, tappra och små,
Och säga sig villiga genast att gå.
Lefve Ryssland!
»Haf tack, mina tappre! af staten också
Ett resestipendium skolen I få.
Lefve Ryssland!
En tumstock, en skräddare och en profoss
I skolen ta med er. Det blifver er tross.
Lefve Ryssland!
Ta’n noga nu reda på knapparna se’n!
På håret i nacken och byxen i gren’!
Lefve Ryssland!
Men pryglet jag lägger på hjärtat er mest.
Det gör eder lycka. – Farväl till härnäst.
Lefve Ryssland!»
De tappre nu dra’ mot den ryska koloss
Med tumstock, med skräddare och en profoss.
Lefve Ryssland!
De mäta och klippa och prygla hvar dag,
Samt finna till Ryssland så stort ett behag.
Lefve Ryssland!
De skrifva rapporter på svenska så klen.
Och därför kaptener de bli i armén.
Lefve Ryssland!
Och ritningar äfven där bifogas må
På byxor, på nackar och knappar också.
Lefve Ryssland!
En wladimirsorden ger kejsarn de små.
Se’n vända de åter att svärdsorden få.
Lefve Ryssland!
Men allt det förträffliga, som de fått se.
Blir infördt på stund i vår svenska armé.
Lefve Ryssland!
Aktivera autouppdatering av kommentar