Saltarello i Trastevere
Tamburiner skrälla och skramla:
Samlens hit, båd’ unga och gamla!
Trumskinn dunkas af hårda knogar:
Samlens hit från gränder och krogar,
Nektarrusiga, bruna gossar,
Mörka flickor med kind som blossar!
Ingen långsam, sömnig förbidan!
Foten redo och hand i sidan!
I Trastevere bjuds i kväll
På en sprittande saltarell!
I en hyrvagn sitta
Lord och lady Bob
Att i nåder titta
På Italiens mobb.
Röda polisonger
Skakas flera gånger
Af ett ljudligt skratt;
Men myladys öga
Öppnas endast föga
För att småle matt.
Hejsan, strunt i den hedna britten!
Slikt han fattar ej för en vitten.
Se Giovanni med Marcellina:
Blickar tala och blickar skina,
Läppar skälfva med stumma frågor,
Yppa andra än dansens lågor.
Flicka, akta att inom året
Silfverpilen ej rycks ur håret,
Silfverpilen, som jungfrun prydt --
Ty Giovanni är hjärteskytt!
Själfva lady Fanny
Blir till hälften väckt:
Se hvad den Giovanni
Dansar stolt och käckt!
Genom lätta kläder
Fram i ljuset träder
Ett bronseradt hull.
Ladyn floret sänker,
Fastän hjärtat tänker:
»Very beautiful!»
Marcellina, min flicka lilla,
Skall du uppta’ ett skämt så illa?
Marcellina vill klösa Stella --
Tamburinerna skramla, skrälla.
Skilj dem åt, vid Santa Birgitta,
Skilj dem, förr’n hon en knif kan hitta!
Osterian samlar oss sedan,
Där finns bot för harmen och svedan,
Där finns kvällsvard, som ryker fin --
Macaroni och vin -- och vin!
Men hos ladyn röres
Mången hemlig sträng,
Och se’n dess förstöres
Månget ark velin.
Hvem är den där gossen,
Vallande i mossen
Kring ett smyckadt bås?
Kors, det är Giovanni,
Som nu finns hos Fanny ...
I pastell, förstås!
Aktivera autouppdatering av kommentar