Solen

Jag står som på moln i en sällhet utan like.
Molnens ränder brinna röda. Det är solen.
Solen har kysst mig. Så kysser ingenting på jorden.
Är det att leva evigt som vittne av detta ögonblick,
ack nej, att stiga upp för de lodräta strålarna
närmare henne.
En gång
skall jag spinna mig in i solen som en fluga i bärnsten,
för eftervärlden blir det ingen klenod,
men jag har varit i sällhetens glödgade ugn.
Ve, du krona som blänker om min panna,
vad skola de veta då de skåda dig?

Planeterna stiga Mysteriet Tolerans Makt En gammal härskare Fientliga stjärnor Skaparegestalter Wallensteinprofil Stjärnorna vimla Planeterna Framtidens skugga Framtidens skugga Du store Eros Vad är mitt hemland... Sällhet Tantalus, fyll din bägare Den förlorade kronan Eros tempel Solen Nätet Uppståndelsemysterium

Älvdrottningens spira och andra dikter Älvdrottningens spira Vattenfallet Eros hemlighet Eros skapar världen ny Blixten Instinkt Ensamhet Den starkes kropp Aning Vid soluppgång O du mitt hjärtas vidd... Materialism Extas Hamlet Hyacinten Fyra små dikter Animalisk hymn Sol Beslut Blixtens trängtan Den stora trädgården Stjärnan