Upp till Salem
Si, mitt hjärta det längtar i dalen
över bergen, där kungsörnen for,
upp till Salem, till konungasalen,
upp till Salem, där Salomo bor.
Han var mörk och konungslig som natten,
och hans blick var konungslig och god,
och hans röst var som väldiga vatten
i en mäktig och brusande flod.
Såsom vänliga kvällstjärnor brinna
och strö glimtar i dalarne ner,
har han skådat på sin tjänarinna,
si, han såg som den älskade ser.
Och han sade: "Min själ du behagar
såsom vårdagg i morgonens ljus,
kom till Salem och lev dina dagar,
kom till Salem och lev i mitt hus!"
Och han sade: "Du lilja i dalen,
har du mod att ha konungen kär,
si, bland prakten i konungasalen
äro sorgerna tyngre än här."
Jag vill vandra till blods mina fötter
genom dagarnes hetta och regn,
jag vill gå, jag vill leva på rötter,
jag vill sova i palmernas hägn.
Genom öknen, där lejonet krigar
och i klyftan sitt byte förtär,
vill jag vandra på vägar och stigar,
jag vill vara där konungen är!
|
Från Värmland |
Bibliska fantasier |
Från när och fjärran |