Förklaring af några i Frithiofs Saga förekommande namn och uttryck

Från Svenska Dikter
Hoppa till: navigering, sök

Alfer
Fantastiska naturväsen, af både god och ond art. Välgörande eller förderfligt ingripa de i menniskors öden. De förra ljusalfer (elfvor); de senare, svartalfer.

Alfhem
Frejs borg. Äfven ljusalfernas boning heter så.

Allfader
Odens binamn.

Asgård
Gudarnes (Asarnes) boning på jorden.

Asker
Den nordiska mytens Adam. Första qvinnan var Embla.

Astrild
Kärleksguden. Förekommer ej i Eddamyten, utan först hos senare nordiska skalder.

Balder
Odens och Friggs son; det rena ljusets gud. Han har binamnet den hvite för glansen af sina ljusa lockar.

Berserk
Naken (brynjelös) kämpe i vildt stridsraseri.

Bifrost
Himmelens lågande bro, mot jättarne vaktad af Heimdall. Regnbågen.

Brage
Diktkonstens gud.

Bran
Hundnamn, äfven hos Ossian.

Breidablick
Balders "vidt skimrande" borg, det skönaste stället i Valhall.

Bretland
Britannien.

Delling
En Ase, jättedottern Natts siste man. Gryningen.

Dellings son
Dagen.

Disarsal
Gudasal. Tempel.

Drakarnas bädd

Dvärgarnas dagglans
Skaldenamn för guldet.

Drapa
Festsång öfver döda förstar och hjeltar.

Efjesund
På Orkadiska öarna.

Einherier
De saliga hjeltarne i Valhall.

Fafner
Draken, som, enligt Volsungasagan, vaktar konung Sigurds skatt.

Fenris-ulfven
Lokes afföda med jätteqvinnan Angerboda.

Folkvang
Frejas sal.

Forsete
Son af Balder och Nanna. Rättvisans gud.

Frej, Frejr
Niords son. Årsväxtens gud.

Freja
Niords dotter. Öders gemål. Kärlekens gudinna.

Frigg, Frigga
Odens maka.

Galder
Trollsånger.

Gandvik
Hvita hafvet.

Gefion
Jungfrugudinnan.

Gejrsodd
Dödsristning med egen spjutudd, för att ej utan blod komma till Valhall, d. v. s. ej dö strådöd.

Gerda
Frejs gemål.

Giallarhorn
Heimdalls "vidtskallande" basun, hvars ljud höres genom hela verlden.

Gimle
Det rena ljusets borg. De saligas hem efter Ragnarök.

Glitner
Forsetes boning.

Gröningasund (Grönsund)
Sundet mellan de danska öarna Seland, Möen och Falster.

Gudbrands däld
En bördig daltrakt i Aggerhuus stift.

Hagbart
Sagohjelte. Skön Signes trolofvade.

Havamal
Egentl. den Höges (Odens) sång. Utgör, i den äldre Eddan, en samling af gnomer och sentenser i rytmisk form.

Heimskringla
Jordrunden. Verldskretsen.

Hel, Hela
Ett af Lokes olycksbarn med trollqvinnan Angerboda. Dödens gudinna.

Hildur
En valkyria, krigets gudinna.

Häger
"Glömskans häger." Jfr Havamal, strof 14.

Höder
Mörkrets gud. Balders blinde broder och, genom Lokes anstiftan, äfven hans mördare.

Idavallen
Gudarnes mötesplats i den gyllene tiden och äfven efter verldsförnyelsen.

Iduna
Brages gemål, ungdomens eviga gudinna.

Jotunheim
Jättebygden. Lokes bostad.

Jumala
Finsk gud. - Finska namnet på Gud är ännu Jumala.

Lofn
Äktenskapets gudinna.

Loke
Det ondas gud. Utgårds-Loke heter han såsom boende i Jotunheim, verldens yttersta trakt.

Megingjard
Styrkans bälte. Thors gördel.

Midgårdsormen
(Jormungrund.) Broder till Hel och Fenrisulfven. En väldig drake, som ur hafvets djup med sin stjert omslingrar hela jorden.

Mimer
Egare af Vishetsbrunnen, vid den rot af Yggdrasil, som går till Ginnungagap (Kaos).

Morven
Norra Skotland.

Muspelhem
Surturs rike. Eldens region, söder om Ginnungagap.

Muspels söner
Lågorna.

Nanna
Balders maka.

Nastrand
Likstranden. Mörkrets och fasans borg i underjorden.

Nidhögg
En ryslig drake, som evigt gnager på den rot af Yggdrasil, som går till Nifelhem.

Nidingsstänger
Ett slags skampålar fordomdags.

Nifelhem
Töckenvärlden. Köldens region, norr om Ginnungagap.

Nornor
Ödets gudinnor: Urd, Verdandi och Skuld, symboler för det förflutna, närvarande och tillkommande.

Oden
Den förnämste af gudarne.

Ragnarök
Verldens undergång. Gudarnes skymning.

Ran, Rana
Hafvets gudinna.

Rota
En af valkyriorna.

Saga
Historiens gudinna.

Seming
En af Odens söner.

Sigurd Fafnersbane
Sigurd (i Tyska sagor: Sigfried), draken Fafners (Fofners) baneman, var son af Volsungen Sigmund.

Sikelö
Sicilien.

Skinfaxe
Hästen med den "skinande manen". Dag kör honom. Dags moder, Natt, åker förut med Rimfaxe, som daggstänker jorden med skummet från sitt betsel.

Skuld, Skulda
Framtidens norna.

Sleipner
Odens häst.

Solundar-ö
Vid utloppet af den norska Sognefjorden ligger en grupp af öar, som heta Solundaröarna. Yttre och inre Sulen äro de största.

Surtur
Eldens gud, den sydliga verldens beherskare.

Söqvabäck
(Eg. den djupa, strömmande bäcken.) Sagas boning.

Thrudvang
Thors borg i Valhall.

Urd, Urda
Det förflutnas norna.

Urdarbrunnen
Urdas brunn, vid den rot af Yggdrasil, som går till Asgård. Tidens källa.

Vala
Spåqvinna. - Hennes profetiska sång är Völuspá, den rytmiska Eddans hufvuddikt.

Valaskialf
Vales (i luften sväfvande) borg; tillika Odens tronsäte. Vale var son af Oden och Rinda.

Valfader
Binamn för Oden, såsom egare af de på valplatsen fallne, hvilkas halfva antal dock tillhör Freja.

Valhall
Gudars och einheriers himmelska boning.

Valkyrior
Strids-jungfrur, som på valplatsen utse dem, hvilka äro värdiga för Valhall.

Vanadis
Freja. Eg. den väna (sköna) gudinnan.

Var
Edernas gudinna.

Varg i veum
Tempelskändare.

Vaulund
"Nordiska sagans Vulkan." Mytisk hjelte och konstnär.

Vegtamsqvida
(Vandrarens qväde.) En af sångerna i den rytmiska Eddan.

Vidar
Odens evigt tigande son. Tystnadens gud. Näst Thor den starkaste bland Asarne.

Vigrid
En slätt af hundra mils utsträckning åt alla håll; gudarnes stridsplats vid Ragnarök.

Vingolf
Frejas borg. - Vanligen anses Vingolf för gudinnornas gemensamma boning, inom hvilken Freja hade sin sal, Folkvang.

Yggdrasil
Ett underbart askträd med trenne rötter. Tidsträdet.

Ymer
En jätte, af hvars kropp gudarne skapat verlden.

Ägir
Hafvets gud. - Ägirs döttrar. Böljorna.

Öder
Frejas gemål.



Personliga verktyg
Navigering
dikt efter stickord
Språk

Skriv ut
Utskriftsvänglin utgåve



IPv6

Dikter:

norska dikter | engelska dikter