Herran steg över Korasan
Herran steg över Korasan,
Herran, Herran, den siste och förste,
het går han fram på sin vredes ban,
väldig han vandrar i öknen,
hans ljungeld lyser i töcknen,
allting förgås, där hans öga ser,
den som är hungrig, han hungre mer,
den som är törstig, han törste!
Riken han reser mot riken opp
och städer han välter mot städer,
jorden föröds, där han träder,
markerna flås, där hans sulor skrapa,
branterna flängas,
bergen sprängas,
klipporna rämna och djupen gapa,
floderna vräkas i nya lopp.
Min själ var en mäktig stad av sten,
där folket en bolande festens natt
drog fram under skrän av hesa skratt
vid åskans dunder och ljungeldssken.
Och däst och trind
jag satt som ett beläte
på templets altarsäte,
och mitt emot
satt Astaroth
med buken stind
av horiskt innanmäte.
Och kvinnor med skrikande öppna gap
och män, som spydde av dryckenskap,
i skock drogo in med blomst och bloss,
och runt om offerflamman
de lade sig ned tillsamman
att bola till ljuvlig lukt för oss.
Jag sade: "jag är Belial,
med kvinnor vill jag vältra mig
och vara ett djur evinnerlig,
och dricka och skända
till tidens ända
jag alltid vill och skall!"
Då skedde i templet med ljungeldsknall
en röst som sade:
fall!
Och vid att domen knappt var sagd
min stad låg platt på jorden lagd,
och hän i den väldiga tempelhall,
som skallat till ära för Belial
av sjungande, dansande kvinnors ras,
i öken och natt och sand, som rök,
schakalen strök
att finna kvinnoas.
Jag låg i en hög av sten och grus
och bad genom mörker och helvetsbrus
till Gud i feg förfäran:
"o, Herre, din hand är stark och bråd,
o, Herre, din är äran,
håll upp att slå, giv nåd!"
Då skallade åskan och stormen tjöt,
och stämman röt:
"förbannade, vik hädan,
till eld och kval
i Hinnoms dal,
där ingen slipper dädan!"
Då höjde jag mig genom grus och sand
och reste mig upp att skaka
i hat min hand,
förbannande tillbaka:
"Du själv har gjort mig till Belial,
du själv har skapat världen all
och ont och gott i mig och allt,
och har du eld för ont befallt,
så vräk dig själv i Hinnom
att vi tillsammans brinnom!"
|
Bohemiska vers Hemvers och vardagsvers |
Två glädjedikter Ur Kung Eriks visor
Drömvers |