I Daphne

I

 
Och nu är jag led vid att tygla och trycka
i stoftet mitt otama galna begär,
och nu vill jag famna all vanvetts lycka
och allt som av jorden och köttet är.
 
Och nu vill jag smaka de druvorna lömska,
som döva min sorg och förnya mitt kval,
nepenthe, nepenthe, den sövande glömska,
som guden kredensar i Daphnes dal.

II

 
Vattnet från femtio kullar
dansar i hundrade bäckar,
forsar och väller och rullar
fram under myrtenhäckar,
lyser likt mörka metaller
kyligt i månljus och faller
svalt ned i dalen, där floden går,
marmorvillorna blänka,
marmorbrunnarna stänka
silver i glittrande skurar,
facklorna svärma kring templets murar,
där under kopprade valvet Apollon står.
 
Centurioner och legionärer,
världsherraväldets soldater,
svirare sammanblåsta
vida ifrån och i tusental,
unga hellener med fria
vårdslösa, gäckande later
tumla med Asiens hetärer
öppet sin last genom Daphnes dal.
Kristna från Antiochia
synda i hemliga kamrar,
medan i hjärtana hamrar
ånger, som tvärt genom låsta
dörrar sin ingång stal.
 
Hän genom tempelhallar,
ned över tempeltrappor,
kastande togor och kappor
stormar den rusiga hopen.
Högt i en lund bland de vite
Phallosbilderna skallar
rop, som bland kullarna dör:
Eros, o hör! Aphrodite,
lyss till de bedjande ropen,
hör våra böner, o hör!
 
Låt oss omfamnade blandas,
låt oss förenade andas
alla med alla och man med kvinna,
kvinnor med kvinnor och män med män,
låt oss i famntag förbrinna,
låt oss förbrinnande renas,
låt oss omfamnade enas
saligt med Kosmos igen!

III

Jag ville jag vore en tiger
i språng till att frossa och paras,
när blodet åt huvudet stiger
och drifterna hungrande skaras
vilt hetsande jakt mig för,
så kampen en gång finge sluta
emellan försaka och njuta,
emellan jag vill och bör,
så tanken och drömmen förbrunne
och hälsan, den hälsan jag vunne
som vinnes, när själen dör.
Kom, druckna menad, låt oss tömma
till dräggen, att lasterna glömma,
all last mellan kvinna och man,
så ödom med lustar, som domna,
vår livskraft, tills själarna somna,
vårt öde, vår sorg att fullkomna,
omfamnade tätt av varann!

Stänk och flikar Bohemiska vers Nyköpings gästabud Flickan i ögat Men Fredlös Uppsalaflicka Lycklandsresan Torborg Hemvers och vardagsvers Strövtåg i hembygden Ett gammalt förmak Sagoförtäljerskan Släktvisan En vårfästmö Ett gammalt bergtroll Jägar Malms hustrur Lelle Karl-Johan Härjarinnor En balfantasi Marquis de Moi-Même

Två glädjedikter En morgondröm Gudarne dansa Ur Kung Eriks visor En visa om när jag var lustig med Welam Welamsson på Upsalahus och ärkebiskop Lars och doktor Bengt voro utanför och väntade En visa om mig och narren Herkules En visa till Karin när hon hade dansat En visa till Karin ur fängelset Drömvers Si drömmaren kommer där Prins Aladin av Lampan Det borde varit stjärnor En strandvisa I Daphne Herran steg över Korasan Drömmar i Hades Sagan om Gral Aningar En flik av framtiden