I den stilla morgon höres

<< Väl gör du, då du fram ur skyar träder

I den stilla morgon höres av Christina Charlotta Lindholm

Jag en kärlek vet, som aldrig >>

Ur Sånger af Nanny, tryckt i Göteborg 1872

Sabbatsmorgonen.

I den stilla morgon höres
Helga sabbatsklockans ljud:
Det kring nejden vida föres,
Kallar jordens barn till Gud.

Som när modersstämma bjuder,
Mild, men allvarsam ändå,
Maningen från templet ljuder,
Hvarje hjerta vill hon nå.

Vill ett himlabudskap föra
Fram till jordens vandringsmän,
Öppna hvarje bröst, hvart öra
För den helga saninngen.

Utur låga hyddan träder
Grånad gubbe stödd vid staf,
Han åt sabbaten sig glädjer,
Prisar honom, som den gaf.

Och vid moderhand ses vandra
Liten pilt med ögonblå,
Lyckligt att få med de andra
Upp till Herrans gårdar gå.

Orgelns toner höras brusa
I den höga tempelsal,
Sakta vindar ljufligt susa
Utanför i stilla dal.

Litenfågel sina vingar
Hvilar uti trädets topp
För en stund, men snart sig svingar
Emot ljusa rymder opp.

Också han hörs Herren prisa,
Sjunga ut sin rena fröjd
I en tacksam morgonvisa,
Stigande mot himlens höjd.

Markens blomster, ljufva, friska,
Sina hufvu'n som till bön
Böja och en lofsång hviska
Oskuldsfull som de och skön.

Allt är stilla i naturen.
Anden, lyft från stoftets verld,
Fjerran från dess oro buren,
Gör också sin himmelsfärd.

Hän mot rymder ljusa, klara,
Har han mot Tabors höjd.
Det är honom godt att vara,
Der är evig sabbatsfröjd.

Till mina lärjungar I unga, tagen dessa enkla sånger I. Natursånger. Snart komma vårens friska vindar Se omkring dig! Nyss naturen Så klar och skön går solen upp i öster Så vänligt glänsa i natten Huru älsklig du är Jag blommar nere i dalen Så härligt ljusen tindra Blank som en spegel fjärden re'n står Gunga fram min lilla båt Se solen re'n lågar i öster Och lilla Karin vandrar tidigt åstad Glädjens blomma, du trifs ej väl Så sköna blommor i dalen stå Och liten trast han sjöng uti aftonens stund II. Fosterländska sånger. Du kära land, du hjeltars land Som tvenne trogna bröder Så djerf och oförvägen drog vikingen åstad I forna tider Hedna tempel! Med väpnad qvinnoskara Bland svenskmannahjeltar För själens blick i glans Jag mins då i min barndomsda'r Måns Stenbock han talade så till sin här Blommornas konung, det namn du har vunnit Re'n kalla mullen täcker Så länge vi vörda vår fädernejord

III. Sånger af blandadt innehåll. När jag tröttad af den anblick Min barndomstid! jag ännu mins dig väl Se kring dig i Guds sköna verld Hvad söker jag här? Vänliga stjernor på lefnadens himmel Morgonsolen redan strålar Än mins jag er, I röda, blå Väl gör du, då du fram ur skyar träder I den stilla morgon höres Jag en kärlek vet, som aldrig Med eldig blick, med hurtigt mod Hon gick hvar qväll till enslig kyrkogård Har du den blinde mannen sett vid grinden En dag rätt tankfull syntes lilla Ida Jag har en bok, som dyr och kostlig är Det är den sista gången Ett rop om bröd har äfven till våra öron nått Välkommen Furste! dyr och kär IV. Andeliga Skolsånger. O Fader huld, se till mig ned Herre i höjden Jag har en ros, så hvit hon är Ett litet fattigt barn jag är Om jag av lyckan glömmes Långt, ack så långt från min Faders hus "Kommen till mig", Herren Jesus "O, låten dock barnen få komma till mig" Jag har ett arf i himmelen Det är högtid igen Fader, inför dig jag träder