Garibaldi i grafkoret
Nu flyga stormens fåglar allt öfver verlden,
Och blodig fradga skummar kring dem på färden.
I digra massor kolsvarta moln sig hopa.
En ljungeld hotar minorna i Europa.
I mörker famla folken, af sorg betryckta.
Är deras fyrbåk släckt, deras fötters lykta?
Hvar år den starke anden, som hoppet närde?
Som skänkte allt, men som ingenting begärde?
Hvar är den djerfve, han, som med eld i hågen
Bjöd stormen trots och den midnattssvarta vågen?
Som likt en fyrbåk stod på sin klippa trogen?
Som bidde lugnt sin tid, tills hans frukt var mogen?
Hvar är den röde mannen med bruna kinden
Och fjäderbusken svajande stolt för vinden?
Som trifdes bland de små, men ibland de store
Såg ut, som, af stenar han skapad vore?
Hvar är han frihetshjelten, som stred för alla,
Men kunde ej en jordlapp sin egen kalla?
Som bräckte våldets bålverk och sprängde bojor,
Dem fanatismen smidt så kring slott som kojor.
Hvar är han? Stormen piskar Capreras kuster.
I fjerran skymtar skenet från fiskarns ljuster.
Ur sönderslitna skyar en stjerna lyser.
Ur klostercell'n hörs munkasång - hu! du ryser.
Hvar är han? Är den starke ifrån oss tagen?
Träd in. Var modig. Se sarkofagen.
Du ser de ädla dragen, den fria pannan.
Här hvilar Garibaldi och ingen annan.
Du ryser icke mera. Det är, som kände
Ur hjertats tysta djup du en tår, som brände,
Ur själens djup en suck, hvilken sade sakta:
«Som han ej någon kunde vår frihet akta.«
I söder och i norr med sin röda fana
Framåt han flög på frihetens törnebana;
Då grodde röda rosor, med hjertblod vätta,
Men romaren vardt fri, under bördor lätta.
Nu ligger hjelten slagen, och folken klaga:
Hvem skall eliasmanteln, den fallna, taga?
Hvem föra vara runor? Med svärd och penna
Bekämpa dem, som själar å båle bränna?
En suck går genom rymden. Så stor som ringa
Sin sorg, sin saknad ännu kan ej betvinga.
Nattsvarta drömmar sänker sig mången skald i,
Då han ännu skall sjunga om Garibaldi.
Hör, klostersången ljuder. I vester ljuder
En högre sång likväl, som all jorden bjuder:
«Han är ej död; han sofver; hans ljusa bana
Skall löpa fort i skygd af vår stjernefana«.
