Den gamla domen.

Från Svenska Dikter
Hoppa till navigeringHoppa till sök

En nya tidens man till ordet tog:
»Att bygga domen färdig, vore galet,
Man har af gamla kyrkor öfvernog —
Hvad skada så att öda kapitalet!

»Hvad gammal vantro! Tänk hvad pengar gör
Ej hela summan, dumt ur handeln dragen!
Det är ju tydligt, att det hela hör
Till de improduktiva företagen.»

Så sagdt, till börsens ädla lyckospel
Bland penningmän af tredje klass han löper,
Och sist en ring med blänkande juvel
Han i butiken åt sin Phryne köper.

Ja, du har rätt. Bryt ner det gamla skrället,
Bryt sönder rosor, bågar och portal
Och pelarstöden, — och för upp i stället
En jättestor förlustelselokal!

Grip verket an! Du pengar nog förtjenar,
Om på entreprenad du saken tar!
Hur präktigt, när på korets vigda stenar
Hetärers dans vid festbelysning drar!

Ställ upp i midten sist den gyllne kalfven!
Låt brusa Offenbachska toners ljud!
De passa ej, de götiskt stränga hvalfven,
För Mammons ätt, för menskor utan Gud.